jag vill tillbaka till emmabodafestivalen. där var allt möjligt och där fanns inga dömande blickar. allt var okej och allt var helt underbart. ålder var bara en siffra och kärlek var inget seriöst. det spelade ingen roll om man inte hade duschat på fem dagar eller legat med 8 brudar, man var ändå välkommen och önskad. jag vill tillbaka till blöta tält, konstant live-musik och smutsigt hår. jag vill tillbaka till känslan av att vakna klockan 08.13 och kolla sig omkring, upptäcka att man faktiskt hamnade i rätt tält men att man definitivt inte var ensam...den underbara, älskvärda känsla av att leva bekymmerslöst. det var fem dagar i en smutsig himmel som passar mig helt prefekt. det är allt jag kräver.